Det här med nattjobb leder till att man har lite för mycket dötid att slå ihjäl. Och med för mycket dötid går knoppen igång och funderar på alla möjliga onödiga och nödiga saker. Till saken hör dock att såhär på småtimmarna har knoppen en förmåga av att inte fungera riktigt som den ska. Dessutom står den i allt för nära kontakt med alla känslor som lätt hamnar lite utanpå.

Jag tror att världen har blivit lite galen på senaste, antingen det eller så har jag blivit det. Låter onekligen mer troligt att det är jag som blivit galen än världen, men jag har faktiskt inte haft många fingrar med i spelet. Utan det är mer att livet spelat mig ett spratt och jag har som följd blivit lite mer galen än vad jag var innan. Men jag har landat litegran nu.

Nutid, dåtid och framtid har översköljt mig de senaste veckorna och jag vet knappt vad som egentligen är in och ut. Jag engagerar mig dock inte, och utreder heller inte allt som hänt så jättemycket... för en gångs skull. Det enda jag egentligen bekymmrar mig över är naturligtvis framtiden, för den är det enda jag kan påverka. Fast frågan är om jag kan det, på det sätt jag vill. Dock denna gång skall jag försöka låta livet styra mig, och inte jag det. Jag menar vad gör det om 100 år hur jag vred och vände på saker? Hur jag försökte hitta svar och lösningar? Hur jag försökte vända hela världen upp och ner i ett försök/en viljan att få det jag vill? Det som spelar roll är om jag är lycklig, här och nu.

Om än livet just nu har snurrat på i 190 knyck, så är jag lycklig. Visst jag har gråtit och skrikit emellanåt, men jag är lycklig. Har insett att jag länge nu försökt hitta min plats i livet, förstår nu att min plats är precis här - eller där. Den är där jag vill och bestämmer att den ska vara. Den är precis där jag är nu, och imorgon kommer den att vara precis där jag är då. Det viktiga är att jag trivs med mig själv i alla lägen och kan leva i nuet. Det är lite abstrakt och svårt att beskriva vad jag menar. Men jag har en harmoni och ro i kroppen nu som jag länge saknat av många anlednignar, och jag vet egentligen inte varför den kommit tillbaka nu men jag är glad att den har det.

Jag vet vad jag vill. Jag vet inte när, på vilket sätt eller hur exakt det kommer att se ut när jag får det jag söker just nu. Men jag vet att jag kommer att få det.