Har bara sårat 2 st underbara killar idag.

Känns bra.

Hoppas bara att jag inte gör ett misstag. Dock, hade ingen av dem varit ett alternativ i längden för mig tror jag. Funderar bara på om det jag ger upp dem för nu är något alternativ i längden. Tiden får utvisa I guess.

Känner mig lite rädd för att känna. Lite nytt för mig, kanske därför jag stängt in mig och inte tillåtit mig att känna på ett tag nu. Sen kom han. Och saboterade min vara ensamplan. Fast jag är inte en ensamvarg i och för sig. Körde bara på intalning av mig själv. Det funkade, dock resulterar det i sånt som ovannämt. Jag vill nog inte vara den personen heller. Fast det är jobbigt att jobba med sig själv, och det måste jag nu. Öpnna mig lite mer, släppa in någon. Och smart val av någon då. Nja, kanske inte.

Han i parken då. Lyckades äntligen kläcka ur sig det han velat säga i 100 år nu. Som jag också vetat lika länge. Tycker det är komiskt att jag på något vis känner honom bättre än han själv. Inte lite arrogant uttalande av mig, men ibland känns det så. Nåja, vad ska jag göra av detta då? Ingenting tror jag. Träffar honom gärna. Men har svårt att se att det ska bli något mer igen.

Och till dig...
Trivs så fantastiskt bra i ditt sällskap, du gör mig lycklig. Är bara rädd att du snart kommer ha förmågan att krossa mitt hjärta. Inte många har haft det, och jag kan inte hålla tillbaka mycket längre. Så snälla, gör inte det. Ta hand om det, det är något värdefullt jag ger dig. Med det sagt, jag saknar dig när du inte är nära.