Är så obeskrivligt trött, känner mig bakis. Och ända har jag sovit från 7-19. Nåja sista natten nu.

Är lite förvirrad i planeten också. Mr. Miyagi kommer hem imorgon natt. Men det känns som ett avslutat kapitel, hoppas bara verkligen att han inte hör av sig, för då kommer jag stå där i regnet igen och längta in. Insett att det är ganska skönt att vara singel och kunna göra vad man vill, när man vill, hur man vill. Men jag tycker inte om ensamheten. Den har dock skalats av lite numer, har känt efter lite för mycket, lite för ofta, som jag ofta gör.

Jag minns...
När jag vaknade och hörde din röst
När jag vaknade för att få höra din röst
När jag vaknade utan att höra din röst
När jag vaknade och allt jag ville var att höra din röst
När jag vaknade till tystnaden
Tystnaden
När jag vaknade till tomheten
Tomheten
När jag vaknade till ensamheten
Ensamheten
När jag vaknade och inte hade en tanke på din röst
När jag vaknade och inte längra kom ihåg din röst

Nu är frågan följande: Vad gör jag härnäst? Det är lite för motsägelsefullt i mitt liv just nu.
Livet kastar för många val i min riktning, hjärnan säger en sak, hjärtat en annan, samvetet en tredje och så vidare... Tror jag bara följer med strömmen dit den tar mig och sen tar jag mig vidare därifrån. Orkar inte fundera på hur, vad och varför.

Maria bonusmamma, hur klangar det?